Vissa kallar de löjligt vissa kallar de idioti.. Men fakta kvarstår när jag säger detta att jag kan inte komma till ro här längre, jag känner mig varken trygg eller hemma i de här huset. Tankar flyger omkring i huvudet på mig och att tom vara "rädd" på dagen i sitt egna hem är inte normalt.. Att ligga i sängen vid den här tiden klarvaken och inte ens våga blunda är för mig en helt ny upplevelse och en dålig sådan för den delen... Allt detta kan man jämföra med att bli mordhotad i sitt eget hem, de låter kanske långsökt men så är inte fallet, man kan säga att de är som så fast i en dröm en riktig mardröm.. En sån dröm jag hade.. En dröm som jag aldrig haft innan.. En dröm jag aldrig vill ha igen.. Jag ligger nu i sängen med min andra hälft bredvid mig ,med varsin bebis vid vår sida.. Detta är min trygghet, men vart är min trygghet till att sluta ögonen? Varje gång pumpen i hallen frostar av sig rycker jag till, varje gång någonting knarrar lika så.. Låter som om jag är paranoid?! Jo jag vet ,men så är inte fallet. I detta fallet kallas de rädsla, en rädsla som jag före fått höra till mig via ord öga mot öga, aldrig via en mardröm.. Kanske är de därför som jag nu har blivit skrämd? Då de även kommer till mig den vägen? Senaste gången jag hörde dessa ord som är likadana som i drömmen var i somras på cruisingen i stan... Då blev jag mest förbannad.. Nu är de snarare rädslan som tagit över.. Vet att vissa tänker "fan va dum hon är ,alla har väl drömt en mardröm" jo alla har gjort de någon gång,så även jag.. Men detta var inte en "vanlig" mardröm.. Detta var något som gör att jag kikar mig över axeln även dag tid i mitt egna hem.. Detta var något som rörde runt inom mig.. Jag vill bara ifrån detta hus,denna tillvaron.. Som tur är har jag min andra hälft,min klippa här i livet. Som just nu sover som en söt liten ängel här intill mig.. Så otroligt fin en människa kan vara egentligen.. Helt sjukt mycket älskar jag denna underbara människa <3

När man tänker på hur många dagar som man har haft ,som man kunnat göra så mycket annorlunda.. Ångrar man de eller ser man de som en ny erfarenhet?

Det finns massor i mitt liv som jag ångrar,och som jag skulle vilja ha ogjort, men frågan är om man skulle få chansen att ändra alla dessa misstag, hade man gjort de då? eller hade man låtit dom vara gamla misstag?

Jag tror nog inte att jag hade velat ändra på dom, för då hade jag inte varit där jag är idag. Dock skulle jag vilja ändra vissa ord jag sagt till folk genom alla dessa dagar..

Sen finns det väl vissa saker som man hade velat göra annorlunda,men jag tror nog inte att jag hade velat ändra dom, dom har gjort mig till den jag är idag, dom har gjort så att jag ändrat mig och de till de bättre..

Jag vill aldrig bli den personen jag var förr, jag vill vara den människan jag är idag, den människan som kan säga att den har fel,att den gjort fel. Inte den jag var då..

MEN jag säger men.. jag skulle vilja ändra ännu mer av mig själv.. Men vad det är det kan jag inte slå fast vid än, jag har en känsla inom mig bara som säger att jag ska ändra på fler saker, men jag kan inte se vad de ska vara än,men det träder nog fram i sinom tid..

Idag känner jag att jag har en sån där tänkar dag, då jag har så mycket som jag vill få sagt om allt i stort sett, men jag vet inte vart jag ska börja riktigt..

Tror jag ska fixa lite foton nu innan jag drar igång alla mina planer här idag ! :) Sen ikväll blir det nog att gå igenom alla saker i källaren,vad som ska kastas och vad som ska säljas och vad som ska följa med till nästa hem.. Har konstaterat att jag flyttat en hel del i mitt liv, jag flyttade hemifrån när jag var 15 år ...

Sen dess har jag bott på 6 olika ställen,dock var  5 utav dom i Stenstorp,Nu när jag bor i Gudhem så är de första gången jag lämnade min hemort, vilket jag tyckte var jobbigt då,och nu blir de första gången jag blir "stadsbo" .

Jag har alltid sett de som så att jag ska bo i ett hus i Stenstorp, på den "lugna" delen.. Så har jag alltid sett de som, eftersom jag är uppvuxen där så har det alltid känts så rätt. Sen när jag flyttade hemifrån första gången,så blev de mer o mer att det var så jag ville ha de.. Men nu vet jag inte längre om jag skulle vilja bo i ett samhälle eller en stad,när jag väl skaffar hus alltså..

Tror nog mer att jag vill ha ett hus mer avskilt, inte några grannar tätt in på ,men dock inte långt ifrån stan, då de är tråkig/jobbigt att åka o handla om man har flera mil till närmaste affär..

men men när den tiden kommer så får vi se vad som händer :) kanske ändrar mig och flyttar till Stockholm... njaeee skulle inte tro de ! Har aldrig ens varit i Stockholm, om man inte räknar att tåget stannar på stationen när man åker till Sollefteå ? :P hehe!

eller om man inte räknar Nykvarn och Södertälje till att man har varit i Stockholm, men de skulle ja nog inte tro.. :P

Nej fixa några bilder och sen göra lite mer nytta här ... Mer nytta än att käka kinapuffar ;)!!  

Mina drömmar börjar gå lite överstyr nu för tiden känner jag..

Drömmer jag inte om Pappa så drömmer jag mardrömmar..

Inatt var en sådan natt, när jag vaknade och försökte "skrika" så kunde jag inte hur mkt jag än försökte,och då var jag ändå vaken. .Jag visste inte om jag skulle hålla mig vaken eller om jag skulle våga somna om , men jag somnade om och  började då drömma från där jag slutade innan jag vaknat.. Och hur ofta händer de ?! Detta hände 3 ggr i natt, sista gången så ville jag varken vara kvar i huset eller somna om,  jag kan erkänna att jag är mörkrädd,men när jag inte ens vågade titta upp efter att jag vaknat dessa gånger i natt,gjorde mig ännu mer rädd..

Jag tog in fötter o armar under täcket och halva ansiktet var de enda som fanns kvar utanför täcket, och jag höll på att dö av värmeslag,vi har ju eldat några dagar nu,och då gillar värmen att hålla sig i sovrummet,så de va säkert 22' där inne och jag som hatar att somna när de är varmt, hellre för kallt när man ska sova. Så jag höll på att koka där under täcket med Eddy tätt intill och två katter som glodde på mig och undra varför jag flyger upp varje gång jag vaknat..

Men jag ser detta som ett tecken... Drömmen handlade dels om detta huset, det var inte alls som de är nu , jag och Eddy bodde inte här ,men en familj vi känner gjorde... 

Tror nog att de är meningen nu att vi ska flytta härifrån, inte  första gången jag har mardrömmar om detta huset..

Så nu hoppas jag bara på att jag slipper dessa nätter från och med nu, jag behöver min skönhetssömn!

Samma sak gäller dessa knarrningar och skuggor och känslan av att det är någon mer här.. Ibland känner man det extra tydligt när man går runt här själv,då katterna ligger o sover nånstans.. Både jag och Eddy tror ju på sånt här , och dom får gärna finnas runt mig de spelar ingen roll,kan vara skönt att inte behöva vara ensam, men när de är så otroligt nära så de känns obehagligt och skrämmande då kan de kvitta...

Väldigt mkt babbel här nu känner jag..

Allt jag har att säga nu är att det ska bli skönt att få komma härifrån och slippa alla problem.. Folk som vi pratat med tror att när vi menar att vi ska flytta till en trea att den lägenheten kommer vara lika stor som huset.. och när man då säger "Mm. de är en trea på 104kvm" så tappar folk nästan hakan :P Men fan fina människor ska bo fint och stort ;)

Babbel babbel..

Nej nu ska jag kika lite på tvn innan jag drar igång med städningen :)